Förenklat kan man säga att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem, där syftet med standarden är att ge samstämda och enhetliga rutiner som olika företag kan enas kring. Att använda en standard medför fördelar som till exempel att säkerheten ökas och att egenskaperna för produkterna blir likvärdiga, vilket leder till att det blir enklare att jämföra och bedöma likartade produkter från olika leverantörer.
I Sverige har vi tre självständiga och jämställda standardiseringsorganisationer: ITS (Informations- och Telekommunikationstekniska Standardiseringen), SEK Svensk Elstandard och SIS (Swedish Standards Institute). Dessa samverkar med hjälp av Sveriges Standardiseringsförbund som har som ändamål att främja standardiseringen i Sverige, verka för användning av standarder, effektivisera standardiseringen genom samverkan samt att ansöka om statliga uppdragsmedel.
De första standarderna för belysningsstolpar SS 2776 och SS 2777 fastställdes av SIS år 1979. Standarden var en så kallad föreskriven standard innehållandes rekommenderad terminologi, allmänna krav och mått, beräkningar och ytbehandlingar. Standarderna blev senare också en branschstandard genom att Sveriges El-grossister upptar belysningsstolpar till sina sortiment och använder standadernas definitioner för att skapa E-nr. 2005 upphörde SS 2776 och SS 2777 att gälla, för att istället ersättas av nedan 6 st Europeiska standarder:
Den nya serien av standarder är en så kallad kravstandard och innehåller krav och en uppsättning värden samt produktionsmetoder. Kraven i standarden måste uppfyllas, men i övrigt är varje tillverkare fri att skapa sitt eget standardsortiment.
En stor skillnad mellan den nya serien av krav och de tidigare kraven, är att SS-EN 40 är en harmoniserad standard, vilket innebär att man som tillverkare av belysningsstolpar måste bli certifierad mot standarden. Detta i sig ställer krav på tillverkaren att specificera laster, validera och verifiera konstruktionen genom provning eller beräkning. För att möta dessa krav har Northcones utvecklat avancerade beräkningsprogram som beräknar värden för konstruktionen givet en rad ingående parametrar såsom mått på belysningsstolpen med tillbehör, såsom armar och armaturer samt inbyggnad, vikt på armatur, vindhastighet, topografi samt meteologisk information. Beräkningar visar sedan att belysningsstolpens styrka är tillräcklig för att klara den pålagda vindlasten inklusive säkerhetsfaktorer.
Utöver detta skall största stolpe och lucka slagprovas vid luckan enligt SS-EN 40 och SS-EN 50102 kategori IK08. Stolpar som klassas som krocksäkra, skall även krockprovas enligt SS-EN 12767.
CE-märkningen är ett intyg på att vi har följt alla standarder och föreskrifter kring produkten, vilket alltså betyder att den är säker och att olika CE-märkta produkter kan jämföras med varandra då de uppfyller samma krav. Det är även ett handelsmärke som betyder att den får säljas fritt inom EU. Northcones CE-märke sitter på insidan av stolpen i höjd med luckan.
För många produkter räcker det att man fyller i en ”försäkran om överensstämmelse” där man som tillverkare försäkrar att varan överensstämmer med EU:s säkerhetskrav. Produkter som faller in under kategorin riskfylld- eller säkerhetsprodukt, exempelvis belysningsstolpar, måste däremot granskas av ett oberoende tredjepartsorgan – så kallade anmälda organ – som vid årlig fabriks/tillverkningskontroll, bedömmer och kontrollerar att belysningsstolparnas varaktiga prestanda överensstämmer med ställda krav enligt standarden. CE-märkningen, och själva skylten, är ett kvitto på att så är fallet. I vårt fall är det RISE som har den rollen att genomföra fabrikskontrollerna.
En grund för CE-märkningen är prestandadeklarationen; ett dokument med information om produkten, ex vilka armaturvikter som stolpen klarar av i olika förhållanden.
Våra deklarationer hittar du under respektive produkt under "Produkter".
För tillverkare av belysningsstolpar
Sammanfattningsvis kan man säga att nedan gäller för tillverkare av belysningsstolpar: